Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Arkiv för kategori ‘Sjukdom’

Photo 2013-05-29 07 07 44

 

Nu har jag fått mina nya hörapparater från Phonak. De är vattentåliga enligt något som kallas IP-klass. Enligt den klassificeringen har hörapparaterna IP 67 det innebär att de är skyddade mot vatten, svett, fukt, smuts och damm. Även mot tillfällig nedsänkning i vatten som det heter i beskrivningen. Om trettio minuter under vatten är tillfälligt går ju att diskutera, jag klarar definitivt inte det så hörapparaterna är ur den aspekten vattentäta för det användande jag kommer att utsätta dem för. Skulle det bli aktuellt med triathlon kommer jag att använda en badmössa och det förhindrar att vatten kommer i direkt kontakt med hörapparaterna.

Hörapparaterna har en fin röd färg. Ruby Red heter den och jag var lite fel på det när jag skrev att de är Ferrari-röda. Det är de inte. Det är samma färg som BMW har på sina bilar. Sportigt det också i vissa fall. På mitt hörande högra öra har jag en hörapparat som heter Phonak Bolero Q 90 M13 och på mitt döva öra har jag en hörapparat som heter Phonak CROS H2O. På ditt döva öra, undrar kanske vän av ordning. Ja, hörapparaten uppfattar ljud som kommer från min vänstra sida och skickar dem trådlöst till hörapparaten på min högra sida d.v.s till mitt hörande öra. Jag har inte hört ett enda ljud som kommer från min vänstra sida under hela mitt liv. Inte vad jag kan minnas i varje fall. Att jag var ensidigt döv upptäcktes på min femårskontroll och hur jag hörde mina första fem levnadsår har jag inte något som helst minne av. Har nog inte ett enda minne alls av de åren om jag tänker efter.

När jag för första gången hörde någon till vänster om mig prata och uppfattade allt han sa kändes det väldigt udda. Kan inte riktigt beskriva känslan. Har aldrig känt den tidigare så udda är nog det bästa ordet jag kan beskriva den med.

På kvällen gav jag mig ut på ett intensivt cykelpass på min MTB och hade så klart mina hörapparater på mig. Det första jag noterade var att de har en oerhört mycket bättre förmåga att hantera vindljud än vad min andra hörapparat har. Jag upplevde inte alls vindljuden som störande och jobbigt vinande i mina Phonak-hörapparater. Man måste bara älska teknik när utvecklingen går på det här hållet! Passet gick över stock, sten och rötter samt genom lera och vatten. Oavsett så stod hörapparaterna emot och gav mig en hörselupplevelse av mitt träningspass som jag inte har haft sen innan juli 2010. Hej fågelsång!

Tack Phonak!

Efter passet sköljde jag av mina hörapparater, torkade dem och placerade dem i en tätslutande burk tillsammans med en fuktabsorberingskapsel. Morgonen efter satte jag dem i öronen med en spännande känsla. De fungerade precis lika bra som innan. Fantastiskt! Hörapparaterna från Phonak kommer helt klart att ge mig en helt ny dimension i livet. Lär bli hur lätt som helst att lära mig leva med dem.

När jag nu skriver detta inlägg två dagar efter att jag fick mina hörapparater från Phonak måste jag erkänna att jag inte har använt min gamla hörapparat alls under denna tiden. Det säger nog det mesta om vad jag tycker om mina Phonak-hörapparater.

Så.

Igen.

Tack Phonak!

Read Full Post »

Nu är det klart, jag kommer att få vattenskyddad hörapparat från Phonak för att hårdtesta den och ge återkoppling till företaget om hur den funkar när den utsätts för svett och damm under längre tid. Jag är verkligen glad att ha fått chansen och tacksam till Phonak för att de ger mig möjligheten. Den 28:e maj får jag hörapparaten. En ny värld kommer att öppnas för mig då hörapparaten inte är en utan två enheter – en hörapparat för örat där jag hör lite grann och en hörapparat eller mikrofon för örat jag är döv på. Systemet kallas CROS och innebär att ljud från vänster överförs till min högra sida och gör att jag lättare kommer att uppfatta även vad som sägs till vänster om mig. Jag är 47 år och har aldrig hört vad som sägs till vänster om mig. Kan du förstå hur spännande och stort det här känns för mig? Jag är oerhört peppad och ska ge Phonak all hjälp och återkoppling jag kan.

Phonak kommer att dyka upp på mina inplanerade löpningslopp och dokumentera min insats. Jag ska bli marknadsförare. Superkul!

Phonaks webbplats kommer du således att kunna läsa om mig och mina äventyr i löpskorna från:

Däremellan lär jag stoppa in några mysiga halvmaror, en massa träningspass löpning och MTB.

Read Full Post »

Sov du lilla videung

Har du problem att somna? Här kommer ett tips.

(more…)

Read Full Post »

Att återupptäcka världen


Foto: GN ReSound

I höstas fick jag efter många om och men samt sju resor via omvägar min första hörapparat. Den var Macistiskt högblankt vit och hette ReSound X-plore. Den gjorde att jag åter kunde ta del av samtal någorlunda fullt ut. En stor livsförändring från att ha haft endast 38% hörsel på ett öra och 0% på det andra. Ja det döva örat påverkades så klart inte, men det andra örat åkte upp i hörselförmåga och gav mig mycket av hörseln åter. Att ha en hörapparat var det första och primära villkoret för att kunna söka arbetsrelaterade hörselhjälpmedel. Processen med den ansökan inledde jag då jag hade haft min hörapparat i några månader. Det hela utmynnade i att jag fick prova en helt ny uppsättning hjälpmedel från GN Resound byggda på den allra senaste teknologin. Har svårt att riktigt sätta ord på känslorna och vilka världar utrustningen öppnade. Sammanfattar med ett wow och beskriver helt enkelt mina nya hörselhjälpmedel och vad de gör.

(more…)

Read Full Post »

Cirkus Hörapparat

I mitt öra brummar det och piper. Det är lite som ett vattenfall ibland kryddat med en pipande badanka. Nu är min hörsel runt 40% på mitt högra öra. Det vänstra är dövt sen födseln. Ja ni förstår kanske att det är lite jobbigt i flera situationer. Mest jobbigt är det i arbetsrelaterade situationer. Lösningen för att underlätta för mig och min omgivning är att skaffa hörapparat och därefter tekniska hjälpmedel avsedda för just arbetsrelaterade situationer som t.ex möten. I februari inledde jag det arbetet och nu har det tagit en ny vända som fört mig tillbaka till rutan precis efter rutan .

(more…)

Read Full Post »

All the best to my greatest musically inspiration Mr Bob Dylan on his 70th birthday. Thanks for your art!

Today is also my lovely Twitter-friend @johannas birthday. Johanna has cystic fibrosis and I know that she would love to have a colourful oxygen hose. So here is my birthday gift to Johanna. My vision of Johanna.

Happy birhday Johanna.

Read Full Post »

Det var på grund av mitt hörselhandikapp väldigt länge sedan jag tillbringade en kväll på lokal.
Lördagskvällen i Göteborg var ren livselixir.
Min familj och så gamla underbara Twitter-vänner i fysiska personer.
Obeskrivbart härligt.
Livskvalité.

Önskar att känslan kunde få komma oftare och bli starkare än vad sjukdomen är.
För i njutningen och efter hand som personalen i etablissemanget skruvade upp musiken tog gubben Ménière över mer och mer.
En ny sida av sjukdomen visade sig då jag märkte att jag fick svårt att höra.
När jag inget hörde och sen ville säga något när jag tyckte att det såg ut som om ingen pratade svek orden.
Jag märkte att mitt tal inte fungerade.
What!
Det tog några ord innan jag fick ordning på mina egna ord.
Innan jag kände inuti mig vad jag sa.
Kunde inte höra det men kände att orden inte kom ut som de skulle.

Hoppas nu att den tröga byråkratins kvarnar maler snabbt och ger mig besked angående hörselhjälpmedel.
Jag vill vara med i samtalen.
Jag vill vara mer delaktig.
Jag vill ha kontroll över mitt egna tal.

Är det för mycket begärt?

***

Tack än en gång underbara människor för en helt underbar lördagskväll. Tycker verkligen om er.

Read Full Post »

Stöd kampen

Idag på morgonen orkade inte pappan till en fin vän kämpa emot cancern längre. Har tänkt på henne hela dagen och skickat sms. Gör det du också. Tillsammans kan människor flytta berg…

Läs gärna Helenas blogg Fotografer för livet.

Read Full Post »

Vem är du? Vem är jag? Levande charader! Men alla spelar inte sina roller så bra. Att vara den som är drabbad och förväntas att anpassa sig och vidta åtgärder istället för tvärtom känns så svårt och märkligt. Jag gör vad jag kan för att påverka min situation. Blir ledsen och uppgiven då människor låter feghet styra dem och de väljer att fly istället för att våga påverka situationen.

(more…)

Read Full Post »

Var tog jag vägen?

Jag bara tystnade. Som en väntsal sekunderna efter att rusningstrafiken bedarrat. Knäpp tyst. Man hade kunnat höra en nål falla i golvet om där nu hade funnits en. Vart tog jag vägen?

Min energi försvann nästan. Jag gick ner på sparlåga. Besvären av sjukdomen fick omedvetet mitt fokus. Tänkte inte på det. Förstod inte att jag lät sjukdomen ta över mitt liv. Fastnade i en spiral av negativ energi, fel fokus, dumma tankar, dåligt självförtroende och en allmän olust. Inspirationen att teckna försvann lika snabbt som en tusenlapp i sambons hand på Ullared. Jobbets negativa sidor var de enda sidorna av det samma som jag såg. Fånigt. Min träning som jag verkligen älskar lockade allt mindre till slut tränade jag inte alls. Ännu fånigare. En enda aktivitet har känts inspirerande och har givit mig entusiastisk glädje under perioden då jag varit borta från bloggning. Det är företeelsen Fotosöndag och gruppen med samma namn på Flickr. Har känts som ett kall att engagera mig i veckans tema. Att vara med. Att titta på alla andras bidrag. Att kommentera. Tror att den glädje och energipåfyllning jag får i form av bekräftelser då jag märker att många tycker om mina bilder är det som har hållit drivet uppe.

Igår hade jag ett helt fantastiskt och underbart möte med en tjej som är coach och läser bl.a socialpsykologi. Jag fotograferade henne för en tidningsartikel sen bjöd jag på lunch. Vi satt och pratade ett par timmar och jag hon belyste saker och ting ur ett perspektiv jag aldrig tidigare betraktat mig själv och min situation ur. Ställde frågor. I mitt huvud startades femtioelva processer och tre gånger så mycket tankar. Låter förvirrat men det var precis tvärtom. Ett flöde av energi strömmade genom kroppen och jag kände att jag verkligen fick fundera och besvara hennes frågor ärligt, äkta och rakt från hjärtat. Vi har bara twittrat lite och ändå kändes det helt naturligt att öppna mig för henne. Hon hittade knappar att trycka på som gjorde att jag kände fullt förtroende för henne. En trygghet. Inga falska fasader även om jag inte har några direkta murar eller spelar roller i mitt liv. Jag är den jag är. Ibland är det bra, ibland är det mindre bra, men det är alltid ärligt mot mig själv.

Mötet påverkade mig oerhört positivt. Lämnade henne med lätta steg och full av positiva tankar och energi. Känner idag att en stor process har inletts inom mig. Jag går nu vidare i livet med ett bättre fokus och en liten glimt av de mentala verktyg som kan ge mig stöd och hjälp till självhjälp. Tänker inte låta mitt fokus ligga på något jag inte kan påverka. Inser att det är ett enormt slöseri med energi och ork. Bättre att fokusera på de saker jag kan göra något åt. Vet att jag kan påverka sjukdomen genom att göra en del förändringar gällande livsstil, framför allt gällande sömn. Funderar nu och ska skriva av mig mycket. Öppna mig själv för mig själv. Kanske en del märkliga inlägg kommer att postas här i bloggen. Ha översikt med det. Det är en del i det terapiarbete jag nu inleder.

Mår för första gången sen i juli riktigt bra och känner en genuin livslust och glädje.

Tack Therese.

Vilket möte!

PS Fotot kräver kanske sin förklaring och den hittar du här.

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 792 andra följare