Jens 4.9.5

Att tvingas ta ett vuxet beslut

Då och då kommer man till tidpunkter i livet där man tvingas att ta obekväma beslut. På grund av influensan jag råkade ut för och följderna av den stod jag i maj månad i ett läge där jag låg fem veckors träning efter min planering. Hjärtat längtade efter att få köra Challenge Denmark på fulldistans (4 km simning • 180 km cykling • 42 km löpning) men hjärnan var ytterst tveksam. Jag körde ett par brickpass där löpdelen aldrig gick över mer än tio kilometer. Kroppen funkade bra på samtliga brickpass men jag kände att där var en del muskler som tog mycket stryk av cyklingen och som kändes stela och trötta under löpningen. Tveksamheten blev inte mindre och hjärtat kapitulerade. Jag skulle kanske ta mig genom ett lopp över fulldistans men risken att jag skulle dra på mig en skada kändes för stor för att det skulle vara värt att chansa. En inaktiv sommar vill jag absolut inte ha och där kommer fler chanser. Nu var jag dock anmäld och tyckte att det var slöseri med pengar om jag skulle avstå helt från att köra. Challenge Denmark har lopp över både fulldistans och halvdistans (2 km simning • 90 km cykling • 21 km löpning). Jag kontaktade arrangören, förklarade min situation och frågade om jag kunde byta från hel- till halvdistans. Det var inte några problem. En sten av oro och tveksamhet föll från mitt bröst. En halvdistans kände jag mig redo för och direkt efter att jag fått beskedet var jag heltänd på uppgiften och såg fram mot den.

Man ska alltid ta lärdom av projekt och lärdomen jag tar med mig ur detta är att ett triathlon över fulldistans är svårt att träna tillräckligt mycket för om det går tidigt på säsongen. Sjukdom kan man inte styra över men den största problemet är att hinna få tillräckligt mycket cykelträning om man, som jag, inte har en trainer att tillgå. Nästa lopp över fulldistans som jag anmäler mig till ska vara ett som går tidigast i augusti. Finns många att välja på och det får bli en uppgift för 2016.

Mot nya mål.

Mot nya mål.

Jens 4.9.4

Man får ta sig tid att stanna och njuta någon gång ibland

Man får ta sig tid att stanna och njuta någon gång ibland

Det är i motvind en drake lyfter

April blev en månad av medgång och lön för slitet under årets inledande månader. Kände mig starkare och starkare i kroppen ju längre in i månaden vi kom. Vädret slog om och det blev vår på riktigt. Det gjorde att jag äntligen kunde börja cykla på tempocykeln. En underbar känsla efter några månader på en motionscykel stirrandes på en iPad.

Premiärtur på tempocykeln

Premiärtur på tempocykeln

Den största utvecklingen hade jag på löpningen. Farten börjar att komma och min allmänna takt, min komfortzon, ligger nu på en takt som jag bara i mina bästa stunder orkade hålla förra året. På ett formtest över tio kilometer satte jag nytt personbästa med tiden 46 minuter och 33 sekunder. Under 50 före 50 eller hur var det nu? Oavsett är jag stolt över prestationen samt peppad och inspirerad att fortsätta mitt träningsupplägg. Bevisligen ger det resultat!

Börjar att få fart i löpningen igen

Börjar att få fart i löpningen igen

Jens 4.9.3

Gubben börjar att komma i form

Gubben börjar att komma i form

Mars månad blev en rejäl motgång!

Den 13 mars gjorde jag en bodyscanning och den visade på resultat som jag absolut inte hade räknat med. Min muskelmassa hade minskat med cirka två kilo sen förra mätningen och det var raka motsatsen till vad jag trodde om utvecklingen. Övriga värden var mer enligt de tankar jag haft och efter den planering jag följt. Jag tog upp en diskussion om resultatet med andra som jobbar med produkterna jag använder från Herbalife. En av dem undrade om jag hade varit sjuk och att det kunde påverka resultatet. Förkylningen i februari var av det lättare slaget så den trodde jag inte var en orsak. Det som följde dagarna efter mätningen var nog en större anledning till resultatet om det nu inte var så enkelt att jag hade gjort ett dåligt upplägg. Bara några dagar efter mätningen åkte jag på en influensa. Kaboom och sex dagar med 39,0 °C som lägst. Influensa hade jag inte haft på trettio år vad jag kunde minnas. Googlade och läste mycket om det under sjukdomen för att kunna bilda mig en uppfattning kring min träning. Det är en ökad risk för följdsjukdomar efter en influensa i och med att den bryter ner kroppen ordentligt. Någon lunginflammation eller annat elände ville jag inte ha och från det att febern försvunnit höll jag mig lugn i hela nio dagar för att minska alla risker.

När jag började att träna igen var min kondition usel och andningen så ansträngd att det blev psykiskt jobbigt att ta hand om alla negativa tankar som ville ta plats. För andra månaden i rad fick jag borra ner huvudet och kriga. Det tog över två veckor innan jag kände att andningen och konditionen var lite på banan igen under löpning och cykling. För simningen tog det längre tid. Av det blev så klart tekniken lidande och simningen förvandlades från att ha varit en trivsam favoritgren till en ren kamp mot syreskuld och teknik som en skadeskjuten väderkvarn.

Jag lämnade mars bakom mig och gick vidare mot ljusare och bättre tider.

Jens 4.9.2

Träningspass på löpbanan i Lomma

Träningspass på löpbanan i Lomma

Februari var en tung månad. Det som kändes så lätt i januari blev tyngre i februari. Träningsprogrammet tog förmodligen ut sin rätt. Jag fick bita ihop ordentligt och kämpa mig genom en hel del av månadens pass. Drog på mig en lättare förkylning också och tvingades att vila från träning i några dagar. Februari gjorde skäl för sitt rykte som VAB- och sjukskrivningsmånad. Löpningen flöt på bra och mina resultat går från klarhet till klarhet med hjälp av löpprogrammet jag köpte från Mit Løbeprogram. Kan varmt rekommendera alla som springer oavsett ambitionsnivå och målsättning, att köpa ett löpprogram från dem.

Tyvärr blev det dåligt med cykelpass under februari. Jag fick fortsätta att köra på motionscykeln och fantisera och varmare väder och torra grusfria vägar. Visst kunde jag ha kört på min MTB men sen jag har börjat äta rätt och se till att ha en bra näringsbalans i kroppen har jag omvandlat en stor procent av fettet till muskler och det har fört med sig att jag är mindre tålig mot kyla. Fryser lätt om händerna. Har provat med tjocka handskar men det funkade inte i längden. När vantarna blir blöta invändigt av svett förlorar de en del av sin varmhållande förmåga och då börjar jag frysa om fingrarna i vilket fall. Får testa mig fram till någon annan lösning på det där en annan vinter.

Februari summeras som en jobbig månad då träningen tog emot.

Bara att ta nya tag.

Racerapport – Malmö Triathlon

Då har jag äntligen genomfört mitt första triathlonlopp och det blev Malmö Triathlon och olympisk distans (1,5 km simning, 40 km cykling och 10 km löpning). Planeringen var annars att jag skulle göra min premiär på Trelleborgs Triathlon och den betydligt kortare sprintdistansen men en febersjukdom ville annat. Träningen har gått okej även nu under den varma, rent av heta, sommaren. Min sjukdom, Ménièrs sjukdom, gör att min kropp har lätt för att dra på sig vätska. Det märks framför allt i mina underben och fötter. Periodvis har jag helt enkelt inte fått ner mina fötter i varje sig löparskor eller cykelskor. Det är jobbigt men jag kan bara acceptera att det är så min kropp fungerar och anpassa mig därefter. Simning är perfekt!

De sista veckorna har mina fötter varit någorlunda normalstora så jag har hunnit med en del pass med löpning och cykel och jag kände mig så pass förberedd som jag har kunnat bli när jag nu checkade in mina saker i växlingsområdet. Vädret var perfekt så jag behövde inte ens tänka tanken på att ha vindväst eller något annat kvar vid min plats i växlingsområdet. Det var bara att hänga upp cykeln, placera ut cykelskor, strumpor, hjälm, löparskor och solglasögon sen ta på våtdräkten och lämna in övrig packning i väskförvaringen.

Simning

Jag har varit med på en del träningspass där vi simulerat masstart i simning och även ett träningspass lett av den erfarne triatleten Rasmus Henning där vi körde övningar med syfte på att trycka ner varandra, köra över varandra och allt möjligt konstigt. Alla övningar och simuleringar visade sig inte vara i närheten av verkligheten. Starten gick och redan efter några simtag fick jag en kraftfull spark i ansiktet, några simtag senare en hand rakt över munnen och så fortsatte det under de först 2-300 metrarna. Det var bara att bita ihop. Jag valde efter drygt halva det första varvet av de två vi sam, att hålla ut mer från bojarna för att få en mer störningsfri simning i min egen takt. Simningen kändes, bortsett från starten , riktigt bra. Jag kände mig stark och bekväm i tekniken. Min klocka påstår att jag sam 1,94 km istället för 1,5 km men det tror jag inte riktigt på. Har märkt att GPS-signalen inte är helt tillförlitlig när jag simmar. Vad som gör mig än mer skeptisk är att jag simmade på drygt 28 minuter och jag tror inte att jag plötsligt blivit så snabb.

Växling från simning till cykling

Växling från simning till cykling

Växling

Jag var väldigt yr när jag klev upp ur vattnet och hade svårt med balansen. Fick gå en stund för att kroppen skulle hinna ställa om sig från att jobba i horisontellt läge till att jobba i vertikalt läge. Tog det relativt lugnt i växlingen. Torkade av mina fötter och var noga med att sätta på mig strumporna så att de satt rätt utan några veck på fel plats. Det tog drygt fem minuter från det jag klev upp ur vattnet till det jag klev upp på min cykel. Men bättre att lyssna på kroppen och låta det ta den tid kroppen behöver för om jag stressar finns en risk för yrselattack eller droppattack och då är loppet över.

Cykling

Banan på Malmö Triathlon är rätt teknisk med tvära svängar, vändningar, kullersten och vägbulor. Jag tog det säkra före det osäkra och höll händerna på bromshandtagen genom alla knixiga partier. Sen körde jag på så hårt jag kunde med ett tryck precis under tröskelfart d.v.s precis så att jag bara drog på mig minimialt med mjölksyra. Snitthastigheten över de fyra milen blev 32 km/h och tiden 1 timme och 15 minuter. Det är jag väldigt nöjd över med tanke på alla svängar. Cyklingen kändes också bra. Min Argon 18 E-112 flög fram friktionsfritt utan minsta lilla krångel. Fantastisk cykel! Love it!

Fullt fokus inför en nittiograderskurva

Fullt fokus inför en nittiograderskurva

Växling

Växlingen från cykling till löpning gick smidigt och tog bara två minuter. Jogga in med cykeln till min plats, ta av hjälmen, byta till löparskor, på med solglasögon och iväg.

Löpning

Den första biten av löpningen efter att ha cyklat hårt är alltid en utmaning. Musklerna är inte riktigt överens om att utföra jobbet med löpning. Man får härda ut och musklerna lär sig relativt snabbt att det är en ny rörelse de ska användas för. Mina fötter svullnade under det andra varvet av de fyra vi skulle springa och på det tredje varvet stannade jag och lättade på snörningen för att ge fötterna mer utrymme i skorna. Det hjälpte men tog lite tid eftersom jag använder speciella triathlonskosnören som är lite pilliga att justera. Jag valde också att ta en mugg vatten på tre av de fyra varven. Gick under tiden jag drack hälften av innehållet och slog sen resterande över huvudet. Löpningen kändes okej trots smärtan under fötterna. Jag sprang milen på drygt femtio minuter vilket är bra för mig. Ännu bättre med tanke på tiden jag ägnade åt att lätta snörningen.

Löpning genom Västra Hamnen i Malmö

Löpning genom Västra Hamnen i Malmö

Målgång

Jag kom i mål på tiden 2 h 43 minuter och är himla nöjd med min prestation. Kroppen fungerade så som jag hade hoppats med undantag för när jag klev upp ur vattnet. Visste att jag skulle bli yr men inte att jag skulle bli så yr. I målet mötte Marie-Louise och Ziggy upp.

Vad är väl en kranskulla i Mora mot en Lagotto i Västra Hamnen

Vad är väl en kranskulla i Mora mot en Lagotto i Västra Hamnen

Ett litet konstaterande

Sen en tid bokför jag allt jag stoppar i mig för att få en bättre kontroll över min kost. Min frukost i dag var av gedigen brottarkvalité och bestod av en portion havregrynsgröt med 1 dl blåbär och en halv banan samt mjölk, ett kokt ägg, två Wasa sport med leverpastej och gurka, en rejäl bit Brie-ost, en mugg kaffe och några glas vatten. Det var många fler kalorier än vad jag normalt äter till frukost. Under loppet drack jag en liter sportdryck och åt tre liquid gel. Rena sockerbomberna! Efter loppet moffade jag i mig en påse godis från Haribo. När jag i min app knackade in allt jag stoppat i mig och sen knöt det till den fysiska prestationen visade det sig att jag under resten av dagen kunde sätta i mig 3000 kalorier och ändå inte nå över den dagskonsumtion jag bör ligga på. Triathlon is the shit!

Officiella tider

Tidtagningen på loppet gav mig följande tider:

  • Simning: 0:29:27
  • T1: 0:04:2
  • Cykling: 1:15:47
  • T2: 0:02:13
  • Löpning: 0:51:18

Totaltid: 2:43:09

Nya hörapparater

Photo 2013-05-29 07 07 44

 

Nu har jag fått mina nya hörapparater från Phonak. De är vattentåliga enligt något som kallas IP-klass. Enligt den klassificeringen har hörapparaterna IP 67 det innebär att de är skyddade mot vatten, svett, fukt, smuts och damm. Även mot tillfällig nedsänkning i vatten som det heter i beskrivningen. Om trettio minuter under vatten är tillfälligt går ju att diskutera, jag klarar definitivt inte det så hörapparaterna är ur den aspekten vattentäta för det användande jag kommer att utsätta dem för. Skulle det bli aktuellt med triathlon kommer jag att använda en badmössa och det förhindrar att vatten kommer i direkt kontakt med hörapparaterna.

Hörapparaterna har en fin röd färg. Ruby Red heter den och jag var lite fel på det när jag skrev att de är Ferrari-röda. Det är de inte. Det är samma färg som BMW har på sina bilar. Sportigt det också i vissa fall. På mitt hörande högra öra har jag en hörapparat som heter Phonak Bolero Q 90 M13 och på mitt döva öra har jag en hörapparat som heter Phonak CROS H2O. På ditt döva öra, undrar kanske vän av ordning. Ja, hörapparaten uppfattar ljud som kommer från min vänstra sida och skickar dem trådlöst till hörapparaten på min högra sida d.v.s till mitt hörande öra. Jag har inte hört ett enda ljud som kommer från min vänstra sida under hela mitt liv. Inte vad jag kan minnas i varje fall. Att jag var ensidigt döv upptäcktes på min femårskontroll och hur jag hörde mina första fem levnadsår har jag inte något som helst minne av. Har nog inte ett enda minne alls av de åren om jag tänker efter.

När jag för första gången hörde någon till vänster om mig prata och uppfattade allt han sa kändes det väldigt udda. Kan inte riktigt beskriva känslan. Har aldrig känt den tidigare så udda är nog det bästa ordet jag kan beskriva den med.

På kvällen gav jag mig ut på ett intensivt cykelpass på min MTB och hade så klart mina hörapparater på mig. Det första jag noterade var att de har en oerhört mycket bättre förmåga att hantera vindljud än vad min andra hörapparat har. Jag upplevde inte alls vindljuden som störande och jobbigt vinande i mina Phonak-hörapparater. Man måste bara älska teknik när utvecklingen går på det här hållet! Passet gick över stock, sten och rötter samt genom lera och vatten. Oavsett så stod hörapparaterna emot och gav mig en hörselupplevelse av mitt träningspass som jag inte har haft sen innan juli 2010. Hej fågelsång!

Tack Phonak!

Efter passet sköljde jag av mina hörapparater, torkade dem och placerade dem i en tätslutande burk tillsammans med en fuktabsorberingskapsel. Morgonen efter satte jag dem i öronen med en spännande känsla. De fungerade precis lika bra som innan. Fantastiskt! Hörapparaterna från Phonak kommer helt klart att ge mig en helt ny dimension i livet. Lär bli hur lätt som helst att lära mig leva med dem.

När jag nu skriver detta inlägg två dagar efter att jag fick mina hörapparater från Phonak måste jag erkänna att jag inte har använt min gamla hörapparat alls under denna tiden. Det säger nog det mesta om vad jag tycker om mina Phonak-hörapparater.

Så.

Igen.

Tack Phonak!

Vattenskyddad hörapparat från Phonak

Nu är det klart, jag kommer att få vattenskyddad hörapparat från Phonak för att hårdtesta den och ge återkoppling till företaget om hur den funkar när den utsätts för svett och damm under längre tid. Jag är verkligen glad att ha fått chansen och tacksam till Phonak för att de ger mig möjligheten. Den 28:e maj får jag hörapparaten. En ny värld kommer att öppnas för mig då hörapparaten inte är en utan två enheter – en hörapparat för örat där jag hör lite grann och en hörapparat eller mikrofon för örat jag är döv på. Systemet kallas CROS och innebär att ljud från vänster överförs till min högra sida och gör att jag lättare kommer att uppfatta även vad som sägs till vänster om mig. Jag är 47 år och har aldrig hört vad som sägs till vänster om mig. Kan du förstå hur spännande och stort det här känns för mig? Jag är oerhört peppad och ska ge Phonak all hjälp och återkoppling jag kan.

Phonak kommer att dyka upp på mina inplanerade löpningslopp och dokumentera min insats. Jag ska bli marknadsförare. Superkul!

Phonaks webbplats kommer du således att kunna läsa om mig och mina äventyr i löpskorna från:

Däremellan lär jag stoppa in några mysiga halvmaror, en massa träningspass löpning och MTB.