Cykelvasan 2011


Foto: Photomic Sportfoto (smakfullt redigerad av mig)

Cykelvasan – nio mil terrängcykling, för en del rena cykelfasan men för mig en alldeles underbar aktivitet genom ett landskap präglat av kullor, masar, knätofs och raggare.

Till skillnad från Vätternrundan där cyklister får ställa väckarklockan på tider då man normalt sett knappt har gått och lagt sig än, ger Cykelvasan förstagångscyklisten en lugn och skön morgon. Jag startade i grupp 19 klockan 10.25 och det gav nära nog sovmorgon. Vi bodde på Lindvallen där även loppet har sitt tävlingscentrum och alla kringaktiviteter. Det var en härlig känsla att se hur Lindvallen befolkades av fler och fler cyklister under den veckan vi bodde där. På torsdagen och fredagen var det cyklister precis överallt. En underbar stämning. Jag hade under veckan tvekat att köra utför någon av downhill-banorna på Lindvallen men på fredagen blev jag så hänryckt att jag inte kunde motstå längre. Min kära kusin Peter och hans sambo Marie hade hyrt downhill-MTB och det gjorde så klart inte hänryckningen mildare. Jag löste en enkelbiljett med liften upp till toppen av Gustavbacken och gav mig utför ett av de enklare spåren. Visade sig inte alls vara så enkelt med en hardtail – min MTB har en framgaffel och stel ram i övrigt, det kallas hardtail – det bitvis stökiga underlaget var bra elakt mot kroppen och jag fick kämpa ordentligt för att behålla total kontroll över cykeln. Var så pass klok att jag körde försiktigt för att inte äventyra starten i Cykelvasan dagen efter.


Skillnaden på MTB DH (downhill) och MTB XS (cross country)

Efter att ha lämnat min ryggsäck med ombyteskläder vid en lastbil på Lindvallen vidtog ett läckert förspel då vi rullade ner till Sälen från Lindvallen och sen trampade de lättåkta kilometerna därifrån till Berga by och startplatsen. Från i år, tredje gången Cykelvasan körs, är det samma startområde som i Vasaloppet.


Starten i Berga by

Två av de Twitter-vänner som också cyklade, Håkan och Åsa

Tokigt peppad och cykelsugen. Bara längtar till att få starta

Gott om cyklister

Cykelvasan inleds med 11 km uppför till Smågan. Det var en inledning som jag inte riktigt var beredd på. Jag kände till att det var uppför i början men inte hur långt det var. Gick ut i ett för högt tempo mot vad jag hade i min plan för att cykla på mellan 4 och 4,5 timme. Redan innan Mångsbodarna avvek jag från Enervits energiintagningsschema för att få tillbaka krafterna i kroppen. Vill inte riktigt veta vad de där energigeléerna innehåller men oj vilken kick de ger.


Kontrollen i Oxberg

Banans snabbhet förvånade mig. Jag hade räknat med ett mjukare underlag än det hårda och dammiga underlag som majoriteten av sträckan utgjordes av. Bara bitvis var det enkelspår och lite stökigt underlag i form av stenar. På några partier hade de preparerat underlaget med stubbflis eller något liknande, där var det som om cykeln sögs fast i marken. Kan tänka mig hur jobbigt de partierna hade varit om det hade regnat dagarna före loppet. Ja överhuvudtaget hade det blivit kämpiga 94 km om regnet hade fallit dagarna före loppet. På så sätt gör de klokt i att lägga sträckningen via hårda grusvägar, bra preparerade spår och även lite asfalt. Alla ska kunna ta sig an Cykelvasan är det tänkt och sträckan i sig i kombination med en hel del tuffa klättringar, är en tillräcklig utmaning för de allra flesta. Sen att jag älskar lerigt underlag och att både jag och min cykel blir fulla med lera är en helt annan sak. Alla delar inte min fetischism…

En underbar syn

Den sista milen hade jag krampkänningar i båda låren men bet ihop och varierade både tempo och att sitta eller stå och cykla för att undvika en allt för monoton rörelse och förhoppningsvis minska risken för kramp. Jag fick aldrig kramp och när tavlorna som informerade om avstånd kvar till mål började räkna ner från 5 km då tryckte jag allt vad jag hade kvar i kroppen. 5, 4, 3, 2 och 1… upploppet! Vilken känsla som spred sig i kroppen. Att se den klassiska portalen med texten ”I fäders spår – för framtids segrar” var ett emotionellt ögonblick. Jag gick i mål med tårar i ögonen och en varm lycklig känsla i precis hela kroppen. Grymt kul lopp!

Nästa år gör jag om det, du hänger väl med?

Statistik från resultatservicen på Cykelvasan:
Startnummer: 5603
Åldersgrupp: 45-49
Placering totalt: 1175
Placering åldersgrupp: 218
Totaltid: 04:08:06

Några filmer som ger dig en härlig inblick i hur det är att köra Cykelvasan.

 

Annonser

7 thoughts on “Cykelvasan 2011

    • Jag tycker inte att spåret på Cykelvasan var ett dugg tekniskt krävande. Det var lättåkt hela vägen. Bitvis lite stökigt där sten låg i dagern men det var ju bara skakigt, inte svårt.

      Är säker på att vi har lite olika preferenser här. Om du inte har teknisk cykling runt knuten i Sandviken är du välkommen med familj att gästa oss så ska jag ta dig ut på stigar där tekniken ställs på prov.

  1. Tack för erbjudandet och det kanske jag nappar på ändå, men det finns tekniska mtb-rundor här också. Det är bara det att jag inte är van. Jag har bara kört landsväg tidigare.

  2. Ping: Ett gott slut « Jens Rydén

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s