Masker

Vem är man egentligen?
Är jag den samme i dina ögon som i någon annans ögon?
Ser du mig med mungiporna neråt?

Eller är jag en glad skit?
Skrattar du åt mig eller med mig?
En clown.
Gycklare.

Är jag rock n’ roll?
KISS?
Vivaldi?
Å vi älskar Malmö FF, ja vi brinner för vårt lag.
Betyder?

Vi hygger i byen!
Fröjdar på Tivoli. Tar en Hof.
Karusell.
Snurrar du med eller mot strömmen?
Döda fiskar flyter med strömmen.
Min stjärtfena är stark.

Oavsett vad du ser försöker jag alltid vara mig själv.
Visst bär vi alla masker.
En del saker vill vi inte visa i vissa sammanhang men i andra går det utmärkt.
Livet är ett rollspel.
En teater.
Vi spelar alla med.

Samhällsproblem eller business?

I år har det dykt upp fler och fler tiggare på gatorna i så väl Malmö som Lund. Jag har alltid tyckt att det väcker en viss obehagskänsla i mig. Varför förstår jag inte. Kanske för att det känns så fel att människor i Sverige 2011 kan pressas så långt att de tvingas tigga för att överleva. Det skrämmer mig och jag hade önskat att vårt samhälle som säger sig vara så välutvecklat verkligen hade varit det fullt ut i alla sammanhang. Förmodligen är jag en dålig människa på sätt och vis, men jag har hittills aldrig lagt några pengar i den utsträckta handen, muggen, hatten eller vad det månde vara. Har försökt att försiktigt vänja mig vid tanken att det förekommer tiggare på våra gator och acceptera det. För mig är det viktigt att jag kan förstå och acceptera en företeelse för att jag ska närma mig den och kunna ta mig an del och göra vad jag kan för att förbättra. Med andra ord att skänka en slant eller två.

I förra veckan raserades mina försök rejält. Jag gick ett ärende på en lunch och när jag gick över Stortorget i Malmö passerade jag en VW-buss. Utanför bussen stod en hel grupp människor, rökte, drack kaffe och pratade. De är mer igenkända för mig som de tiggare jag sett på gatorna i stan. Fick mig en direkt tankeställare och synen kändes absolut inte förenlig med de tankar och värderingar jag har försökt vänja mig vid gällande en människa som tvingas till tiggeri för att överleva. Känns som ett hån mot alla de som har skänkt pengar. De här människorna tigger uppenbart för tiggandets skull och inte för sitt behovs skull. Synen av den här gruppen människor fick mig att må dåligt men inte alls av samma anledning som åsynen av dem individuellt har gjort tidigare. Nu lär det dröja ännu längre innan jag skänker pengar till en tiggare. Är väl medveten om att det kan komma att gå ut över människor som verkligen behöver det, men en del gaddar tränger djupt och fastnar.

Som i det mesta andra gällande samhällsfrågor går det säkert att se det här ur olika synvinklar. För mig blev upplevelsen på Stortorget dock en konfirmation av att det, då resurser uppenbarligen finns eller förhållanden är ordnade på något sätt, är girigt att tigga.

Svart är livets färg


Black is the Colour

Blått är frihetens färg, symboliserar tillförlitlighet och ger ro.
Rött är kärlekens färg, symboliserar glädje och energi.
Grönt symboliserar återväxt och harmoni.
Gult är optimismens färg, symboliserar solen, glädje och lycka.

Blandar du alla ingredienser ovan får du en mix av vad livet är.
Blandar du alla färger får du färgen svart

Svart är med andra ord livets färg.

Läs mer

När den ena handen inte vet vad den andra handen gör

Jag deltog här för leden i en fototävling som en av landets räddningstjänster arrangerade. Deras inbjudan till tävlingen var utmanande och skapade febril kreativ tankeverksamhet. De skrev följande:

[citat]

Fototävlingen

Tankarna bakom att anordna en fototävling är flera. Vi vill att fler ska:

  • förstå vad räddningstjänsten gör och vad vi kan göra. Räddningstjänsten idag är så mycket mer än ”bara” en brandkår.
  • tänka till kring säkerhetsbegreppet. Vad innebär säkerhet för dig? Vad kan säkerhet vara för andra?

Vi tror att bilder är ett bra sätt att illustrera sådant som kan vara svårt att förklara. Det kan få dig att se saker ur andra perspektiv än du gör i vardagen. Det är något som i förlängningen kan vara nyttigt för både oss som organisation och för den enskilda individen.

[slut citat]

Jag funderade på hur jag skulle kunna visa vad räddningstjänsten gör utan att visa det uppenbara, det som de enligt sin tävlingsbeskrivning verkar vilja undvika att visa. Mitt bidrag blev en bild där jag ville visa att kunskap är det bästa som räddningstjänsten kan lära människor. Kunskapens frukt är äpplet och för att dels göra bilden lite snyggare färgmässigt och dels knyta an till vatten som är en viktig del i räddningstjänstens verktygslåda, sprejade jag äpplet och intilliggande yta med vatten. Tävlingen sammanföll med att Steve Jobs somnade in och därför valde jag ta ett bett av äpplet för att ge bilden en form av hyllning till Apple. Mitt bidrag blev bilden nedan.

Tävlingsjuryn plockade sedan ut fem av alla de bidrag som lämnades in till en finalomröstning som publicerades på deras Facebook-sida. Besökarna på sidan skulle sedan rösta på vilken av bilderna som de tyckte var bäst.

Ett roligt sätt att få in lite nya bilder som ur en annorlunda vinkel visar räddningstjänstens verksamhet. Jag tycker att idén är briljant och verkligen ger stora möjligheter att kliva utanför boxen och ge ett lyft på alla sätt åt t.ex en informationsfolder.

Några dagar efter det att bidragen skulle vara inlämnade presenterades de fem bidrag som tävlingsjuryn utsett till finalomröstningen. De fem bidragen hade följande motiv och tolkning:

  1. En brandsläckare – att alltid ha en brandsläckare till hands.
  2. En ytterdörr med fem lås – att värna om säkerheten.
  3. Arbetsbyxor med både livrem och hängslor – att vikten av säkerhet aldrig ska underskattas, bättre dubbel säkerhet än ingen alls.
  4. En livboj – en klassisk symbol för räddning.
  5. Att blåsa ut ljus – räddningstjänstens klassiska mantra ”glöm inte att blåsa it ljusen.”

De fem bilderna är i sig mer eller mindre bra. En är enligt mitt tycke direkt dålig rent fotomässigt. Enbart en av bilderna tycker jag själv är riktigt bra som foto betraktat. Vill av olika anledningar inte skriva vilka. Jag vill inte framhäva mitt egna foto som bättre eller påstå att tävlingsjuryn har fel i sin bedömning. Det är deras bedömning och självklart är den något alla som deltar ska respektera. Vad jag förvånas över är att tre av bilderna inte på något sätt visar annat än klassiska tjänster och budskap som räddningstjänsten alltid har försökt att lära ut. De två med motiv som anknyter till säkerhet är lite mer annorlunda, men att räddningstjänsten sysslar med säkerhet och säkerhetsfrågor känns inte direkt som en aha-upplevelse.

Den här posten kanske upplevs som bitter och gnällig, men det är inte min avsikt. Jag reagerar bara och tycker det är lite märkligt att så goda intentioner som man hade i tävlingsbeskrivningen inte hålls fast vid. Det vore, om man ska vara efterklok, betydligt bättre att inte vinkla beskrivningen av vilken typ av bilder man vill ha. Det hade gett tävlingsjuryn full frihet att välja så väl traditionellt som nyskapande och utanför det traditionella tänket. Jag har tittat på samtliga bidrag till tävlingen och tycker själv att där är många som är dels mycket bättre som foto betraktat och dels visar räddningstjänstens verksamhet på ett annorlunda sätt.

Notis.
Jag tycker det är jättekul för de fem fotografer vars bilder blev utvalda och hoppas att omröstningen blir spännande.

Cirkus Hörapparat

I mitt öra brummar det och piper. Det är lite som ett vattenfall ibland kryddat med en pipande badanka. Nu är min hörsel runt 40% på mitt högra öra. Det vänstra är dövt sen födseln. Ja ni förstår kanske att det är lite jobbigt i flera situationer. Mest jobbigt är det i arbetsrelaterade situationer. Lösningen för att underlätta för mig och min omgivning är att skaffa hörapparat och därefter tekniska hjälpmedel avsedda för just arbetsrelaterade situationer som t.ex möten. I februari inledde jag det arbetet och nu har det tagit en ny vända som fört mig tillbaka till rutan precis efter rutan .

Läs mer

Att förlora kontrollen

Det var på grund av mitt hörselhandikapp väldigt länge sedan jag tillbringade en kväll på lokal.
Lördagskvällen i Göteborg var ren livselixir.
Min familj och så gamla underbara Twitter-vänner i fysiska personer.
Obeskrivbart härligt.
Livskvalité.

Önskar att känslan kunde få komma oftare och bli starkare än vad sjukdomen är.
För i njutningen och efter hand som personalen i etablissemanget skruvade upp musiken tog gubben Ménière över mer och mer.
En ny sida av sjukdomen visade sig då jag märkte att jag fick svårt att höra.
När jag inget hörde och sen ville säga något när jag tyckte att det såg ut som om ingen pratade svek orden.
Jag märkte att mitt tal inte fungerade.
What!
Det tog några ord innan jag fick ordning på mina egna ord.
Innan jag kände inuti mig vad jag sa.
Kunde inte höra det men kände att orden inte kom ut som de skulle.

Hoppas nu att den tröga byråkratins kvarnar maler snabbt och ger mig besked angående hörselhjälpmedel.
Jag vill vara med i samtalen.
Jag vill vara mer delaktig.
Jag vill ha kontroll över mitt egna tal.

Är det för mycket begärt?

***

Tack än en gång underbara människor för en helt underbar lördagskväll. Tycker verkligen om er.

Dags för nya löparskor

Jag ska köpa nya löparskor snart så att de är lagom insprungna till Göteborgsvarvet i maj. Mina nuvarande har jag snart sprungit hundra mil med och där går gränsen. Nu har jag ett par Asics Gel Nimbus 11 och jag trivs ypperligt med dem. Vill därför köpa den nya modellen av dem.

När jag köpte mina nuvarande Asics i maj förra året gav jag 1900 SEK för dem. Dyrt, men jag vill ha skor som håller för min vikt och ger mig det stöd och dämpning jag behöver. Eftersom jag i vinter har handlat en MTB och en del cykeltillbehör från både Tyskland och England roade jag mig med att gå in på en av de engelska siterna jag har bokmärkt för att se vad skorna kostar där.

Ridå.

Nu kommer jag att åka till Löplabbet och testa att den storlek jag har i mina nuvarnde Asics Gel Nimbus 11 även passar i efterföljaren Asics Gel Nimbus 12. Sen kommer jag att beställa skorna från Start Fitness  och spara över tusen kronor. Helt sjukt! Vad är det för jävla prissättning på löparskor i Sverige? Det där måste de styra upp och butikerna i Sverige bör ligga på tillverkarna om prissättningen. Kan de säljas för 775 SEK i England med profit bör de kunna säljas för samma summa i Sverige med profit.

Asics Gel Nimbus 12 på Löplabbet

Asics Gel Nimbus 12 på Start Fitness

Ytterligare ett exempel. En då lite dyrare butik i England: Asics Gel Nimbus 12 på Wiggle

Jag kommer självklart att påpeka detta för Löplabbet. Det är hög tid att vi börjar ifrågasätta prissättningen på väldigt mycket träningsrelaterat i Sverige. Våga tycka, tillsammans kan vi påverka.

Släpp kontrollbehovet, bli social och vinn


Figuren kan representera ett företag lik väl som en privatperson. Den gemensamma nämnaren ligger i kontrollbehovet.
•••••

Kontrollen har runnit det etablerade ur händerna till stort förtret för vissa. De som med ett behov av att kunna kontrollera andra och envist vill försöka mata in åsikter och ett enkelspårigt synsätt i alla de möter, lider nog av utvecklingen. Det är dags att anpassa sig eller finna sig i att bli bortglömd och ifrånkörd. Man kan inte hejda utvecklingen!

Läs mer