Valpträff

I dag var vi och hälsade på uppfödaren som för bara tre veckor sedan fått en ny kull Lagotto Romagnolo-valpar. Det var den första gången som de tultade runt utanför sin hage. Ivriga, nyfikna, valpigt klumpiga och alldeles bedårande visade de och deras mamma samt en av hennes tidigare valpar upp den helt ljuvliga sällskapsådran som rasen är känd för. Vi har pekat ut två hanar, en orange och en vit/orange som de två vi är mest intresserade av. Alla valparna är fantastiska men man måste välja någon. De två vi valde var de som direkt kom till oss. Båda hanarna somnade i mitt knä.

Om två veckor åker vi dit igen, då har de blivit ungefär dubbelt så stora. Deras personlighet har börjat att visa sig mer och deras drag. Då ska vi bestämma vilken av hundarna vi vill ska bli en ny familjemedlem. Sen är det bara att hålla tummarna för att vi får lov att köpa den av uppfödaren.

Hej världen! Oj, oj, oj det här golvet var inte helt lätt att gå på. Hey tassarna sluta glida bort från kroppen!

De båda ljusa är de vi har valt ut.

Den här tiken är orange och valpen hon har sitt huvud på är vit. Där ser ni skillnaden i färgen.

Killen till höger är min favorit.

När man är tre veckor känns det tryggt att kunna krypa ihop i en handflata och sova en stund.

På väg fram för att kela.

En tik, Blondy, från mammans föra kull. Så här ser de ut när de är stora. Blondy har aningen för lång päls dock.

De här båda fann varandra.

En liten film blev det också. De är nyvakna, hungriga och uppspelta av att få komma utanför sin hage.

Lagotto Romagnolo-valpar, tre veckor gamla