En vecka på Sicilien

Etna i solnedgång. Fotograferad från byn Castelmola på toppen av en klippa.

Onsdagen den 15 juni lämnade vi Skåneland via Kastrup för en härlig vecka i Giardini Naxos på Sicilien. Vi bodde hemma hos Helena, som jag har lärt känna via Twitter, och hennes man Peppe. De bor på en citronodling där Peppe jobbar så vi har haft ynnesten att få njuta av ljuvliga grönsaker och frukter. Mina smaklökar stämmer upp i arior av blotta minnet från dessa godsaker. Giardini Naxos är en badort men vi tillbringade inte speciellt mycket tid på stranden utan utforskade istället så mycket vi hann med under veckan med hjälp av vår hyrbil. Bloggposten består av en massa foto och lite löst sammansatta texter kring vart och ett. Klicka dig vidare om du har lust att ta en liten del i vår resa.

Första dagen gjorde vi en utflykt i båt där vi puttrade fram längs stranden vid Giardini Naxos, vidare runt udden på vars topp Taormina ligger och in i en vik där ett märkligt hus ligger samt två grottor där båten körde in. Det märkliga huset är byggt inuti en ö som heter Isola Bella och består av sju våningar där bottenvåningen har ett golv av glas så att man kan njuta av livet i havet från mysfotöljen. Huset är stängt för besökare tyvärr. Myten säger att huset byggdes av en maffiaboss och då denne fängslades beslagtog, som brukligt, staten alla tillgångar. Spännande och det hade varit fantastiskt att få besöka huset. Bilder på det finns på min Flickr och en länk till rätt set finns nederst i denna bloggpost.

En bild som hade varit klockren för temat #samlad på Fotosöndag.

Det var inte högtryck på beachen direkt då vi kom till Giardini Naxos. Vädret hade varit ovanligt regnigt fram till dess. Vi fick uppleva ett åskväder med rejäla blixtnedslag men sen stabiliserade sig vädret och det blev varmt. Och varmare. Riktigt varmt.

På Sicilien gillar man något sött till frukost. Granita äts gärna och självklart tog vi seden dit vi kom. Underbart gott och svalkande kallt.

Att besöka Etna känns obligatoriskt när man är på Sicilien. I varje fall om man är på rätt sida av ön och inte har så lång resa för att köra upp på vulkanen. Ju högre upp man kommer desto mer fascinerande blir landskapet. Precis innan vi kom upp i höjd med molnen stannade vi och fascinerades av hur grönskan trängde upp genom stelnad lava och aska. Otroligt häftiga kontraster och en grönska så mäktig att det kändes som om allt grönt var en ljuvlig sallad färdig att ätas upp.

Vår hyrbil som gav oss möjlighet att uppleva mycket och ha flexibilitet. Den var duktigt trött i vridmomentet och de skarpaste kurvorna uppför serpentinvägarna kunde enbart tas i ettans växel. Gissar att bilen får jobba rätt hårt som hyrbil…

Blomsterprakten uppe på Etna är otrolig. Blommorna växer verkligen rakt upp ur stenen. Vackert!

Vi tog gondolliften upp till toppstationen på Etna. Därifrån kan man åka jeep den sista biten till huvudkratern på vulkanen. Detta skulle dock kosta oss över 1500 SEK så vi valde att bara åka gondollift och sen gå den sista biten. Oscars infektionsutlösta astma gav sig dock till känna tämligen omgående då vi började gå på knappa 3000 meters höjd och vi valde att inte fortsätta utan vände ner och besökte några gamla kratrar istället cirka 1000 meter lägre ner.

Vintertid är Etna ett tillhåll för alpin skidåkning. Den här skylten tyckte vi var rolig och kändes galet felplacerad vid den här årstiden.

Färgerna uppe på Etna är helt magiska.

Taormina är en vacker by där kondition i så väl ben som avtryckarfinger krävs för att reda ut turistandet till fullo. Branta trappor, blomsterprakt, mäktiga byggnader och ruiner från svunna tider.

Mysiga trånga gator i Taormina.

Ännu en bild som hade varit klockren till temat #samlad på Fotosöndag.

I ögonvrån såg jag något som rörde sig snabbt. Jag tittade och fick upp kameran med blixtens hastighet. Med snabbhet och elegans balanserade servitören ut två toppade fruktfat utan tillstymmelse till darr på en frukt. En hand under brickan den andra armen tryggt bakom ryggen. Imponerande!

Den grekiska teatern i Taormina. Nu var det filmfestival på gång och därför blev vyn och vår upplevelse av teatern lite tokig. Toppmodern utrustning mitt i det antika. År 2010 gav Deep Purple konsert i den grekiska teatern. Helena och Peppe var där. Måste ha varit en helt fantastisk upplevelse. Var för övrigt första gången Deep Purple spelade där sen invigningen av teatern 500 f.kr.

Sä här såg det ut 2010. Finns inte några filmklipp från 500 f.kr…

Kan man bli annat än salig över en låda solmogna saftiga apelsiner?

Vi besökte en Farmer’s Market mitt i en olivlund.

Där tittade vi bl.a på en mängd olika hönsarter. En av dem var lite blyg för kameran…

Gott om läckerheter.

Körsbär artistiskt omgärdade av blombuketter.

Sött och gott.

Härlig färg på aubergine.

Etna gav ifrån sig lite rödaktig ånga, gas, aska jag vet inte vad det kallas. Det kan vara ett tecken om ett förestående utbrott. Vi hoppades men tyvärr höll hon sig lugn och det som sipprar ur vulkanen återgick till sin normala färg.

En dag åkt vi till en äventyrspark som heter Parco Avventura Etna. Där finns fem olika banor med olika svårighetsgrad som man kan klättra. Oscar fick av säkerhetsskäl bara klättra två av dem. Han var lite besviken först men kom snabbt över det och ägnade två timmar åt att försöka sätta personbästa på de olika delpassagerna av dessa båda banor. Han hade hur skoj som helst. Vi andra valde att inte klättra av olika anledningar.

Glass i stora lass. Minst en glass om dagen är ett krav i magen.

Vi var inte speciellt mycket på stranden men när vi väl var där passade vi på att njuta av det fullt ut.

De här båtarna låg, för mig, förbryllande långt upp på land. Mycket färgprakt på dessa träbåtar av olika storlekar.

I Syrakusa gick vi rakt in på en marknad. Ljuvliga dofter och färger gav oss en upplevelse för så väl öga som näsa. Siktet var just då helt inställt på kaffe så vi stannade aldrig och köade till ostdisken som nog lockade oss mest.

På Ontygia i Syrakusa hade vi turen att få se ett konstverk av den japanske konstnären Kengo Kuma. Galet många plastskivor som tillsammans bildade en iglooliknande skapelse som man kunde gå in i.

Även när solen strålar från en knallblå himmel finns det skitjobb som måste utföras.

Katedralen på Piazza Duomo. Här hittar man helgonet Sankta Lucia.

Färgglatt som en babianröv på denna servering längs hamnen på Ontygia.

Teatro Grecco i Syrakusa. Den största amfiteatern utanför Grekland. Den här används för teater fortfarande så därför kan man inte se så mycket av de antika delarna. Förtar en del av upplevelsen men samtidigt är det kul att man håller igång traditionen.

I mynningen till grottan Orecchio di Dionissio (Dionysos öra).

Den vackra och fascinerande dalgången Gole Alcantara där vatten från bergen forsar fram och har mejslat ut fantastiska former ur berget.

En bergvägg i Gole Alcantara.

Ett av husen i Villa Communale, Taormina, som en engelsk rik dam lät bygga. Hon var helt förälskad i Taormina, inte svårt att förstå. Damen testamenterade ägorna, tomt och byggnader, till staden.

Utbudet i butikerna är varierat.

Jag ville ha med alla tre hem. Älskar dem!

Terrakotta och keramik är vanligt förekommande. Mycket anknytning till det grekiska arvet.

En triss i kors.

En av de sista bilderna från resan. En vecka går fort och tids nog kommer tidpunkten då man måste tvätta händerna och gå vidare. Arrividerci Sicilien!

Om du vill se fler foto från resan, titta på min Flickr. Om du kommenterar bilder där blir jag glad.