Det där med självbild

En liten fet och luden djävel som sen länge har valt fel väg och ideligen går in i nya återvändsgränder. Huvudet bubblar av tankar och idéer men allt är bara tomma bubblor som spricker vid minsta lilla beröring. Bilden av någon som misslyckats att ta till vara den gåva som givits. En bitter gestalt där endast de elaka hornen lyser upp och urskiljer den annars med bakgrunden ihopsmältande individen. Den tomma blicken. Stillaståendet.

Är detta den sanna självbild jag bär på? Nej verkligen inte, men ett tag i förra veckan kände jag mig som hämtad ur en pjäs av Norén. En pjäs han skrivit när han mådde extra dåligt…

Förra veckan var det tema självbild på Fotosöndag. Direkt när jag hade läst temat på tisdagen fick jag tankar om mina dåliga sidor. Kändes som om jag bara kunde tänka i de banorna. Helt galet tycker jag nu i efterhand, men där och då kunde jag inte se andra sidor. Fick inte några idéer kring ett foto där jag lyfter upp den stora delen av min självbild, den positiva bilden jag har mig själv. Valde som du säkert förstår, att inte realisera en enda av mina dumma idéer. Kan dock inte släppa mina tankar kring varför det är så lätt och ibland spontant direkt som jag enbart tänker i negativa banor om mig själv. Som alla människor med några år på nacken, i mitt fall 45 stycken, har jag många positiva sidor och även en del negativa sidor. Det är väl en del av att vara människa och leva. Ser även en styrka i att kunna se mer än en sida av sig själv. En del människor saknar helt förmågan att se hur de själva inverkar på att en situation uppstår och varför ens beteende väcker irritation. De människorna är fattiga. Förr eller senare utkristalliseras de och man kan välja bort dem. De ger enbart sin omgivning negativ energi och det kan i varje fall jag klara mig utan.

Men teckningen då, hur kan jag se mig så undrar du kanske. Ja, nu är det till att börja med en teckning. En ironisk teckning, rejält överdriven och med ordentligt uppförstorade sidor av mig själv som inte är positiva. Självklart ligger det en del sanning i teckningen och vad den förmedlar, annars hade det varit svårt att göra en sån nidbild av min självbild. Den största sanningen i bilden är att jag hade en chans för 25 år sen, men jag tror inte att det var min chans. Min chans som i mitt livs enda chans. Det var precis efter gymnasiet. Jag hade sökt in på Konstfack i Stockholm och även sökt en del jobb. En vacker sommardag meddelade Konstfack att jag hade kommit in men att jag skulle gå en förberedande utbildning som bl.a fanns i Kristianstad innan jag kunde börja i Stockholm. Dagen efter det beskedet fick jag ett positivt svar på en jobbansökan. Jag valde jobbet…

Nej, det var inte min chans, det var helt enkelt ett felaktigt val fattat av en ung Jens helt i avsaknad av arbetslivserfarenhet och förblindad av tanken att tjäna pengar istället för att bli skuldsatt. Alla gör vi fel i livet. Inte bara en gång utan många gånger, det är också att leva. Det är omöjligt att veta vad som hade hänt om jag hade valt Konstfack. Bara för att jag hade gått där under fyra till fem år hade det inte inneburit att jag hade fått jobb som tecknare vilket vid den tidpunkten i livet var min högsta dröm. Om jag hade gått Konstfack hade jag idag lika gärna kunnat ha ett inspirerande jobb som tecknare lik väl som att bo på Söder i Stockholm, vara lite halvalkoholiserad bohem och ha årskort på Söderstadion. Nja, det där med Söderstadion är långsökt, men se det som ett exempel på hur illa det kunde ha gått…

Min självbild är positiv även om jag har en delvis usel självkänsla. En människa ville jämställa min självbild med min bild över min sjukdom. Det är totalt felaktigt. Min sjukdom är en del av mig men den har absolut inget med min självbild att göra. Tvärtom gör jag allt vad jag kan för att hålla sjukdomen borta från min självbild. Tanken på att min sjukdom är min självbild berörde mig däremot väldigt illa. En sjuk tanke och oerhört elakt att ens kunna tänka så om en människa. I synnerhet då man inte känner människan i fråga.

Temat självbild på Fotosöndag fick mig att reflektera och jag kommer i fortsättningen att reagera direkt då mina egna tankar börjar vandra i mörka banor. Livet är för kort för att fokusera på negativa saker och saker jag inte kan påverka.

About these ads

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s