Räkna på danska

Piskefløde, frikadeller, soft is, rolig, hygge, kasse, pølse, et godt grin, halvtreds, firs og halvfems!?

Danmark är ett härligt land bara ett stenkast från mitt hem. Ett land med underbar atmosfär, vackra byggnader, fantastiskt landskap och ett folk som verkligen har förmågan att slappna av och ta det mesta med ett gott skratt. Jag trivs i Danmark och med den avslappnade attityden. Även därför jag älskar Malmö där en liknande attityd och stämning råder i synnerhet när man går på lokal. Uteserveringarna runt Möllan eller de på Lilla Torg. Rätt olika etablissemang och typ av människor på de båda torgen, men atmosfären och gemytet är lika behagligt avslappnat.

Men Danmark. Förstår att många av er som läser här har problem med språket. Tänkte försöka hjälpa er med det som många brukar ha mest problem med. Känner du igen dig när du står i en dansk affär och ska köpa ett sexpack Hof, personen i kassan säger vad det kostar och du lämnar fram en dansk hundring under det att du ser ut som en fågelholk och hoppas att det räcker.

Håll i hatten, nu kör vi!

Med siffrorna 0 till 9 har ni säkert inte några problem. Gissar att även 10 till 49 går hyffsat. Räkneorden i dessa spann låter och stavas ungefär som våra svenska. Men efter 49 kommer vi till 50, på danska halvtreds och all logik upphör. Eller!? Nja, det finns fortfarande en logik, men är man inte van kan det vara helt obegripligt.

Det danska räknesystemet bygger på en indelning i tjog (20). Ett tjog kallas för snese. Tres, det vill säga 60, är helt enkelt en sammanslagning av ”tre snese”. 50, halvtreds, är ”tre snese minus en halv snese”. Helt logiskt, trots allt. Men det krävs lite övning om man ska förstå när man står där i kassan och ska betala. Som tur är brukar man ju se siffrorna på kassaapparaten…

1 En
2 To
3 Tre
4 Fire
5 Fem
6 Seks
7 Syv
8 Otte
9 Ni
10 Ti
20 Tyve
30 Tredive
40 Fyrre
50 Halvtreds
51 Enoghalvtreds
60 Tres
65 Femogtres
70 Halvfjerds
75 Femoghalvfjerds
80 Firs
90 Halvfems
100 Hundrede
150 Ethundrede halvtreds
195 Ethundrede femoghalvfems
200 Tohundrede

Och så vidare…

Lycka till!

Broloppet • En kärleksförklaring till långdistanslöpning

Canon EOS 300D • Canon EF 100-300mm 4.5-5.6 USM • f/32 • s/1 sek • ISO 100

Har nu sprungit Broloppet, en halvmaraton från Kastrup, Köpenhamn till Limhamnsfältet, Malmö. En fantastisk upplevelse även om jag fick kramp i magen som sög musten ur mig ordentligt och jag fick springa de sista fyra kilometerna på ren envishet och energin jag fick mig tillsänd på ett oförklarligt sätt.

Läs mer

Knattefotboll

I dag firar vi med köbepizza! High five på den Oscar.

För två veckor sedan var Oscar ledsen efter fotbollsträningen. Vid flera tillfälle hade han jättefina lägen ensam framför målet men han fick aldrig någon passning. Oscar kände sig värdelös och usel på fotboll. Varför inte någon passade till honom kunde han bara tolka som att de tycker att han är dålig. Jättedålig. Vi pratade om det och jag berättade för honom om min karriär som fotbollsspelare.

Jag var så dålig på fotboll. Helt hopplöst dålig. Det som verkade funka hemma på ängen tillsammans med en kompis funkade aldrig i ett lag och definitivt inte då det fanns något som hette motståndare och som inget annat önskade än att ta bollen från mig. En säsong spelade jag tillsammans med flertalet av de riktigt bollbegåvade pojkarna. De som så småningom spelade A-lagsfotboll och handboll. Min far lovade mig en korv med mos för varje mål jag gjorde. Jag tänkte att det måste ju vara enkelt att fixa massvis av korvar med mos i det här laget. Men jag var inte en av bollbegåvningarna. När vårt lag spelade var där tre lag på planen. Mitt lag, motståndarna och så jag. Jag var i vägen för alla. Det var i och för sig bra när motståndarna hade bollen och skjöt eller passade, men desto sämre när jag hindrade en i mitt eget lag från att skjuta, passa eller komma framåt.

I en match fick vi en straff, vill minnas att vi ledde med tvåsiffrigt mot noll. Tränaren skrek ”låt Jens slå straffen” och de andra pojkarna i laget klagade lite men lät mig plocka upp bollen. Stolt bar jag fram den till straffpunkten. I mitt huvud snurrade redan tanken om jag skulle ha lingonsylt eller Bostongurka till min korv med mos. På den tiden och i den serien för knattefotboll fick målvakten stå ungefär en meter framför mållinjen. Målvakten stod bredbent och sträckte ut sina armar åt sidorna för att göra sig så stor som möjligt. Jag tog sats. En lång sats. Sprang allt vad jag orkade fram mot bollen och skjöt en tåfjutt rakt fram. Bollen gick rakt mot mål, rullade mellan benen på målvakten och stannade en halvmeter innan mållinjen.

Min far lovade mig en korv med mos för varje mål jag gjorde. Jag fick aldrig någon korv med mos av den anledningen…

På fotbollsträningen i går spelade de match. Oscar gjorde två mål. I dag firar han och jag med köbepizza!

En liten tankeställare

Under min löprunda i går kväll sprang jag förbi en busskur. Inne i busskuren i skydd från det tidvisa duggregnet kurade en sliten medmänniska hårt kramandes en burk starköl. Bredvid honom stod hans ägodelar i några platspåsar. Han var tärd och sliten. Våra blickar möttes. Jag fick en känsla av att han avundades mig.

Jag kunde inte släppa detta ögonblicksmöte under återstoden av min löprunda. Så orättvist ödet kan slå. Man måste vara tacksam för det man har och uppskatta det. Hur kan jag gnälla över lite ömmande fötter när jag springer in mina nya 1900 kronors löparskor? Varför klaga när min Garmin Forerunner 305 pulsklocka med GPS får för sig att jag befinner mig 20 meter under vattenytan när jag med blotta ögat ser att jag springer ovanför den samma? Mina bröstvårtor har en tendens att spricka när jag springer länge om jag glömmer att skydda dem med tejp. Det svider ett tag efteråt sen är det glömt. Vad är den svedan och lite blodsutgjutelse på en löpartröja i funktionsmaterial mot en konstant ångest, smärta och sveda både fysiskt och psykiskt?

Nej, var tacksam för det du har och vårda det.

Jag hoppas att mannen i busskuren fick tak över huvudet för natten. Hoppas att han får tillbaks ett liv.

Wide Glide in i det okända


Fotografera = Att måla med ljus. Bilden är tagen rakt ur kameran.
Inte en sekund i Photoshop.

Du ser mig
Mig!
Mitt inre
Försöker att måla upp bilder
Ser två kärleksröda punkter i rörelse
Passerar de varandra?
Följs de åt?
Vem vet, låt ödet styra
Jag vill njuta av resan
Nu

Du skriver
Vackra ord smeker min själ
Känner mig trygg, vacker
Vill ge mig hän, skrika rakt ut
Möt mig, var med mig!
Vi lämnar allt i natt
Och rider en Wide Glide in i det okända
En saga
Underbar härlig dröm
Väck mig inte